Ja....vad ska man säga, jag viste inte så mycket om ADHD och Autism tills jag själv vart diagnoserad. Ha lärt mig väldigt mycket på kort tid men nu också ser man att det är inte bara jag som hade den okunskapen om just ADHD och Autism, större delen av alla man prata med ha ingen aning....
Det är lite oroväckande för en själv, för jag tror att skulle fler veta om vad det är, hur det ter sig så skulle man kunna förstå varandra lättare, minska bråk, minska missförstånd, minska utbrotten som blir.
Som jag sagt förut så går jag på Elevanse och jag går på en hög dos, 140mg och detta är just för att jag gjort Gastric bypass. Jag får inte i mig full effekt av tabletterna så jag måste så högt för att det ska märkas men då kommer problem två in....
Elevansen ska för en "normal" person verka 12 timmar och jag har mellan 5-6 timmar sedan är allt borta plus att man behöver minst dubbla dosen för att den alls ska ta. Så att få till medicineringen till mig är fruktansvärt svårt.
Jag ha haft över ett år på mig nu att försöka få det rätt men än hur vi snor på det hela så verka det inte gå, försökt dela upp under en hel dag men då få jag för lite i mig så kroppen känner inte av det alls. Det hjälper inte att ingen studie ha blivit gjord på kvinnor när det kommer till ADHD för tydligen förut kunde vi inte få det ?!?!?....Oh reeeeeally!?!??!
Men nu när dom vet det VARFÖR görs det då inte medicinska studier på hur ADHD medicinen fungerar på oss kvinnor ??? Och Gastric bypass, ingen läkare vill skriva ut så höga recept för ja...max dosen ligger på 70mg, men alla på psyk vet att det är så många som ha det som jag. Vi som har gjort denna operation, måste upp mycket mer i dos för att de ska börja ta, men att få en läkare som är villig att skriva ut det är svårare än SATAN själv!!!!
Så nu när alla vet det, nu när läkarvården vet det...VARFÖR görs inga studier på vi som gjort Gastric bypass, varför studeras inte det så man själv ska ha NÅN aning om vad man ska göra. För som det är nu är jag test person, du är kvinna, du gjort Gastric bypass....ja...vi få se hur detta går, vi få se om det funka annars få vi ändra om å om å om å om igen.....
Jobbigast för mig är att från morgonen när jag vakna upp och 5-6 timmar framåt är jag PERFEKT, jag ha fokus, motivation, positiva tankar, allt är så lätt, det flyter på och de känns som man ha inga problem alls. Än vad man ställs inför så hoppa man upp på det på en gång för allt är bra. Jag bakar, städa, tvättar, fixa, gör telefonsamtal...allt på morgonen för då funkar jag som bäst.
MEN, sedan kommer eftermiddagen och det dalar ned på en gång. Det är som att gå från 100% positiv till 100% negativ på 5 minuter, förändringen är drastisk. Att tänka logiskt, att fokusera, att komma igång att göra något alls, att prata, att va social, att få en enda positiv tanke (om mig själv) är nästan HELT omöjligt...och då är kvällen snäppet värre. Det ställer till det för mig, jag gör ofta misstag, tänker fel, retar upp folk, tappar självförtroendet, jag måste ha något som kan avbryta mig som att prata med någon för att få skallen att sakta ned, tänka på annat, avbryta men det är inte alltid man kan det. Det är inte så jag kan ringa vem som helst och det är inte så jag vill ringa vem som helst. Det få inte va någon negativ person då går jag ner mer och den personen måste ha tid att prata....
Jag hata min egen hjärna på kvällen något extremt, man känner som schizofren helt klart. Elevansen håller mig i schack, den håller mig i rätt balans men när Elevansen går ur så krockar Autismen och ADHD.n extremt. Inte underligt att jag känt mig som två personer i en, att man alltid ha kunnat säga ja och nej till allt....för jag är två personer.
* Jag gilla att va ensam - Jag hata att vara ensam (singel, lägenheten, kvällen)
* Jag vill gå ut - Jag vill inte gå ut (kompisar, party, ute och gå, skogen)
* Hatar konfrontationer - Inga problem, konfrontera mig du bara.
* Gilla inte att fråga/be om saker - har inga problem med att be om hjälp.
* Vill inte säga vad jag tycker - har inga problem att säga vad jag tycker och tänker.
* Känslig - Okänslig
* Hata just det där - Älska just det där
* Fly förbannad ena sekunden - Superglad andra sekunden
På nått sätt måste jag kunna få mina två sidor att enas lite bättre, man blir själv knäpp av att funka så här. Eller rättare sagt, jag är van att funka så här. Det va faktiskt värre förut men då såg man inte det, nu ser jag det så man kan hindra vissa saker men inte allt.
Men alla som inte känner mig blir ofta rädd, känner sig obekväm, vänder en ryggen, förstår inte en. Fått höra man är ond, att man är en "drama queen" som det så snällt heter, dönande, att man är bitchig, elak, sur....jag kan fortsätta listan. På ett vis kan jag förstå dom om jag ena minuten älskade just det där men sedan så gilla jag inte alls det. Man vänder oftast på en fem öring, inte för att man vill utan för man funkar så....
I stundens hetta kan jag brista ut och säga jag hata dig, det mena inte jag hata.....HATA....dig, det är mer allt just nu är jag så arg jag kan inte tänka logiskt så min käft säger jag HATA dig men jag gör det inte. Minuter, timmar senare så är ilskan borta och.....man hata inte, man kan gilla, man kan älska, man kan.....sakna.....för då är det oftast kört =(
Jag ska aldrig prata med någon när jag är arg eller ledsen, för då om något säger jag verkligen saker jag inte mena, saker jag inte ens tycker men det bara kommer ur en. Så förstör man och....skäms.....när man inser vad man gjort, vilken smärta man orsakat nån annan person.
Om någon säger något till mig som är nytt, konstigt, annorlunda, en förändring av något slag så är min första reaktion att jag kan verka arg, lessen, eller som jag inte bryr mig. Men får man lite tid på sig att låta det komma in, smälta det, förstå det, få hjärnan att liksom acceptera det då är min reaktion helt annorlunda. Det har många svårt att förstå...
Jag kan lära mig om mina diagnoser men vad hjälper det om andra inte kan lära sig/förstå att alla är inte lika dan, alla fungerar inte på samma sätt....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar