Att höra av sig....

Ge det tid Kiwi, allt kommer ordna sig ska du se...
Vet inte om jag försöker övertala mig själv eller vad....

Visst, jag vet att tid är något som behövs här. Man ska inte behöva jaga en person, man ska inte behöva vara den som hela tiden bryr sig, man ska inte behöva vara den som hela tiden ska höra av sig, vara den som alltid ska finnas där men när man behöver dom som existerar man inte...

Om någon bryr sig om en så lär dom väl höra av sig ....till...mig.....?!?! eller ?!?!.....

Men dock jag märkt att man har dem som......om jag inte hör av mig har man NOLL kontakt och så kommer den fina frasen....

"Varför har du inte hört av dig???"

Varför ha inte jag??!?!? Um.....du vet att du kan också lyfta ett finger och skriva hej, eller fråga hur man mår, vad man gör, vad som helst vore kul. Det skulle stilla ens övertänkande hjärna om du bara kunde visa att du faktiskt brydde dig lite i alla fall....

Jag har nog med saker att tänka på, behöver inte överstimulera min övertänkande hjärna ännu mer. Det är så enkelt att tysta den, det räcker med ett...

• HEJ, hur är det med dig?
• Jag bryr mig om dig....
• Finns här om du vill prata.
• Förlåt....
• Vet jag vart tyst men jag har inte glömt dig....
• Ringer dig på ett tag....
• Tänker på dig!

.....poff, så tystnar hjärnan på en gång.

Jag kan försöka tysta min egen hjärna men det enda som faktiskt kan tysta den är DU, den personen som vandrar runt i min skallen, den personen jag inte vet vart jag har....DU....är den enda som kan tysta den så snälla.....bara....få den att hålla käft är du snäll!