Hur ADHD hjärnan krockar ...

 

✨ Hur ADHD-hjärnan krockar med “vanliga hjärnan”

…och varför vissa människor aldrig kommer förstå mig (även om de försöker)

Det finns något få människor pratar om:
att allas hjärnor inte följer samma logik.

Och det gör att vissa relationer känns som att flyta i medvind –
medan andra känns som att gå barfota genom glas.

Det handlar inte om personlighet.
Det handlar om neurobiologi.

---

🌪️ 1. ADHD-hjärnan tänker i känslor – inte i fakta

När ja upplever något – stort eller litet – så reagerar jag direkt.

Inte för att jag väljer det.
Utan för att det är så min hjärna är byggd.

🧠 ADHD-hjärnan reagerar → känner → tänker.
🧠 “Normal” hjärna tänker → analyserar → känner.

Jag tänker därför genom känslan, inte före känslan.

Och därför uppfattas jag som:

• impulsiv

• känslomässig

• dramatisk

• överreagerande

…fast sanningen är:

jag processar information snabbare än andra, men djupare än jag själv hinner med.

Det är som att ha 40 flikar öppna, alla med ljud på.

---

🔥 2. ADHD-hjärnan går på 200 km/h – den andra på 60 km/h

Det här är en krockpunkt där missförstånd föds.

Jag:

• får 1000 tankar på 10 minuter

• behöver prata för att sortera

• behöver ventilera för att släppa

• behöver svar direkt för att inte explodera inåt

• får panik när någon inte svarar

De:

• får 100 tankar på 1 timme

• behöver tystnad för att tänka

• behöver tid innan de pratar

• måste bearbeta innan de svarar

• svarar senare utan att se problemet

Jag kör ferrarihjärna.
De kör Volvohjärna.

Ingen av oss gör något fel
Vi är bara byggda för olika vägar.

---

🧩 3. ADHD-hjärnan är känslomässigt intuitiv – nästan smärtsamt

Det här är något jag har i överflöd:

Hyper Empathy

Jag känner av:

• stämningar

• energier

• tonfall

• små skillnader i svar

• ord som faller bort

• tystnader mellan meningarna

Folk med “vanliga” hjärnor gör inte det.

Så när någon skriver:

“Ok.”

…då känner jag:

• besvikelse

• irritation

• distans

• något är fel

• något är outtalat

• något är oklart

Det är inte paranoia.
Det är perception.

Jag går djupare.
Jag ser mer.
Jag hör mer.

Och därför blir jag också utmattad snabbare.

---

🧊 4. Därför känns tystnad som avvisande

Jag skrev i ett annat inlägg:

“Min hjärna läser allt – även det som inte står.”

Precis.

En tystnad för mig är inte neutral.
Den är:

• laddad

• meningsbärande

• en signal

• något som måste tolkas

Men för “vanliga” hjärnor är tystnad bara… tystnad.
De hinner inte ens tänka på den.

Det gör att jag känner mig:

• ignorerad

• övergiven

• osäker

• fel

…fast personen bara lagar mat eller ser på tv.

---

🌊 5. ADHD-hjärnan måste prata för att förstå

Det här är min superkraft och min förbannelse.
Jag måste prata för att:

• lugna systemet

• tänka klart

• släppa en tanke

• sortera känslor

• analysera

• bearbeta trauma

• förhindra meltdown

Folk med lugnare hjärnor behöver tystnad för samma sak.

Jag är ljud.
De är stillhet.

Ingen är fel.
Men vi krockar om vi inte fattar skillnaden.

---

⚙️ 6. Därför krockade jag med vissa (t.ex. personer som är känslokalla, logiska, distanserade)

När en person:

• inte svarar direkt

• inte förklarar sig

• inte ger känslomässiga signaler

• inte speglar tillbaka

• inte reagerar lika snabbt

…så börjar min hjärna fylla i luckorna.

Och ADHD + trauma gör att luckorna fylls med:

• oro

• självkritik

• misstro

• rädsla

• värsta-scenariot

Jag tolkar:

“Du är tyst.”

som

“Du bryr dig inte / du är arg / jag gjorde fel / lämna mig.”

Det är inte jag som överreagerar.
Det är jag som känner snabbt – och de som känner långsamt.

---

🌼 7. När jag möter rätt sorts människor… händer magi

Det är därför jag har så djup tillit till vissa:

De är neutrala.
De är stabila.
De pratar inte skit.
De talar lugnt.
De väntar ut mig.
De laddar inte sina ord.
De vill inte manipulera mig.
De ger mig utrymme utan att lämna mig.
De speglar utan att styra.

Med dem krockar jag aldrig.
Jag kompletterar dem.

---

🌙 8. Jag kommer aldrig bli “som dem” – och det behöver jag inte...

Min hjärna har:

• mer känslor

• mer djup

• mer fart

• mer kärlek

• mer empati

• mer intensitet

• mer intuition

Det är inte en svaghet.

Det är det som gör mig:

• levande

• magnetisk

• unik

• kraftfull

• varm

• djup

• äkta

En ADHD-hjärna med trauma är inte en defekt –
det är en jävla superdator med känslosensorer på högsta nivå.

Allt jag behöver är rätt miljö och rätt människor.

Och nu när jag vet vilka de är…

…så kommer livet bli så mycket lättare.